Årsmöte!

På alla hjärtans afton, den 13 februari, har vi årsmöte! Kl 17-19. Hoppas vi ses då.

Om du vill ha löpande info om vår verksamhet så är bästa sättet att bli medlem och på så vis komma med på vår e-postlista. På vår facebooksida brukar vi lägga upp sådant som är öppet för alla intresserade. Självklart kan du också när som helst höra av dig till någon i vår styrelse för att prata med om vår förening, om saker du skulle vilja vara med och göra i vårt sammanhang.

Tro på demokratiska värden och var medveten om dina fördomar när du konsumerar nyheter!

Av Hans Olof Johansson medlem i Hjärta

Under den senaste tiden, från turerna i den nordamerikanska politiken till MSB:s inlaga, så har alltmer frågan om vem man kan lita på blivit akut.

Den vanligaste utgångspunkten när en text läses är att författaren vill berätta något på ett uppriktigt och sant sätt. Författaren har läsarens tillit och förtroende som grund. En illvillig författare kan utnyttja den tilliten för egna dolda syften. Ett fall som också förekommer är att författaren själv beroende på brist på kunskap och faktakontroll verkligen själv tror på det framförda budskapet. Det är då behovet av vad som kallas grindvaktare i form av ansvarsfulla journalister och redaktörer kommer in. När den allmänna debatten fördes på ledarsidor och i etermedia skedde en rimlighetsgranskning i de flesta innan inlägg de blev publika.

Nu har dels sociala medier tillkommit, dels jakten på kostnadsbesparingar på tidningar innebär att det saknas både tid och personer som kan granska nyheter och debattinlägg. Resultatet blir att det ställs allt större krav på läsarens uppmärksamhet och förhandskunskaper för att rätt värdera en text. Den första frågan som läsaren ställs inför är det som framförs rimligt? Den andra är varifrån kommer uppgiften? Finns uppgiften någon annanstans dvs kravet på mer än en källa och i så fall om den är trovärdig.

I förtroendeligan brukar Sveriges Radio och SVT framföras som exempel på god trovärdighet. På det personliga planet så utvecklar läsaren eller åhöraren ett förtroende till specifika journalister enligt metoden att under en längre tids konsumtion av inlägg och nyheter så vägs en automatisk kontroll in. Stämde verkligen det som förmedlades med det som visade sig hålla i längden?

Förhandskunskaper är vad vi lärt oss tidigare i utbildningar och livet och nya erfarenheter jämförs i bästa fall med den kunskap vi har. Våra värderingar spelar naturligtvis också in. Tror vi på demokratiska värden och är medvetna om våra egna fördomar och förhåller oss aktiva när vi tar del av nyhetsflödet som dagligen sköljer över oss.

Så vem kan man lita på? I vissa fall inte ens sig själv, ibland har vi svårt med verkligheten och vill så gärna tro på det som stämmer med våra förutfattade meningar om hur saker och ting förhåller sig. Ett öppet sätt att förhålla sig till både gamla och nya sanningar är en bra utgångspunkt. Världen är en annan idag än för femtio år sedan. Sverige 1967 var också något annat än vad Sverige 2017 är. Vi är visserligen inte längre Världens rikaste land, men bara för att andra länder fått det bättre innebär det inte att vi fått det sämre. Tvärtom vi har aldrig haft det så bra som nu även om det fortfarande finns de i vårt land som har det svårt.

En gyllene regel är att se brett på omvärlden och inte bara se på enstaka scener. Sverige är ett rikt land och vi har utrymme för både nya människor och nya vanor. En nypa salt när vi tar del av nyheter är inte helt fel.

 

Målet måste vara att minska fattigdomen

tiggeri_sdltb9f79a0-nhAya och Börje har skrivit en debattartikel i ETC!

Som socialdemokrater kan vi inte ta över politiska förslag från den extrema högern för att blidka en förmodad väljaropinion.

Frågan om tiggeri rör upp känslor men väldigt sällan presenteras några svar på de frågor som borde ställas: Hur ska man få alla länder att ta ansvar? Hur ska man minska fattigdomen och vilken väg ska man gå för att lösa problemen kring EU-migranter?

Det här kommer förmodligen vara en viktig fråga i det kommande valet, likaså på Socialdemokraternas kongress i april. Partiledningen har släppt det av civilministern luftade förslaget på ett tiggeriförbud, vilket är positivt, men vi oroar oss över vissa andra förslag som läggs fram. Att skärpa ordningslagen tror vi i Hjärta är fel väg att gå. Genom fler restriktiva lagar riskerar man att ytterligare stigmatisera en redan utsatt grupp.

Sällan tidigare har fattigdom varit så nära oss – inte bara långt bort i andra delar av världen och inte endast på nyhetsbilder. Nu syns det här, utanför våra matbutiker, och det är svårt att inte påverkas. Vi tror på att försöka hitta vägar och lösningar där EU-migranterna får en värdig behandling, förslag som sätter fokus på att minska människors utsatthet och fattigdom, inte fokus på att privatpersoner ska slippa se och kunna avhysa fattiga människor från sin mark.

Vad gäller lagförslaget om göra det lättare att avvisa människor från privat mark så tror vi tyvärr regeringen är helt fel ute. Att som Morgan Johansson hävda att man minskar problemet med tiggeri genom att göra det svårare att upprätta bosättningar är att blunda för det grundläggande problemet. Problemet är fattigdom, inte de fattiga.

Ett politiskt problem löses med politiska förslag där man ser de orsakerna till problemet – inte symtomen. Man kan således inte härleda EU-migranternas situation till att det finns för få ordningslagar. Detta kan man tydligast se i Danmark, som just har valt tiggeriförbud som väg. Trots reprimander med fängelse i upp till sex månader har antalet tiggare i Danmark inte minskat. Utsattheten för EU-migranterna har alltså inte bara blivit värre då man kan fängslas och stigmatiseras – den önskade effekten har också uteblivit.

Så ja, vi från Hjärta är för att man försöker ta fram olika förslag på hur man kan göra det bättre för utsatta människor – men inte på den våg som nu sköljer över den politiska scenen där utsatta människor blir föremål för granskning och hårdare reprimander. Som socialdemokrater kan vi inte ta över politiska förslag från den extrema högern för att blidka en förmodad väljaropinion. För är det något som förenar extremhögern i Europa är det – utöver muslimhatet – föraktet mot svaghet. SD lägger ut miljonbelopp av sitt statliga partistöd (alltså skattepengar) på att ”annonsera” mot tiggeri i utländska tidningar och i tunnelbanan. Låt oss inte gå på den retorik som presenteras där. Att ändra i ordningsstadgan för att klämma åt samhällets allra mest utsatta människor är inte acceptabelt.

Lösningen kan bara vara politisk, inte juridisk och polisiär. Vi behöver hitta lösningar, inte förbud. Ökad samverkan mellan Sverige och andra europeiska länder är en förutsättning för att minska EU-migranternas strukturella utsatthet.

Tyvärr innehöll den statliga utredning som Martin Valfridsson lade fram om de utsatta EU-medborgarnas situation få eller inga förslag på faktiska lösningar. En ny utredning med fokus på fattigdomsbekämpning vore på sin plats.

Ett annat konkret förslag är att utreda möjligheten att ge EU-migranterna rätt till logi på något av storstädernas ordinarie härbärgen. Idag har de inte det eftersom EU-reglerna om fri rörlighet vilka föreskriver att EU-medborgare ska ha resurser att försörja sig själva utan att belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Som det är nu får exempelvis Svenska kyrkan och Stockholms Moské dra ett allt för tungt lass.

På kongressen hoppas vi därför att det blir en meningsfull debatt med rätt orsak som grund för detta problem. Människors rätt till att inte vara fattiga, människors rätt till ett värdigt liv bör vara i fokus.

Socialdemokratin har historiskt varit mycket framgångsrik för att åstadkomma den typ av reformer som löst enorma problem med klyftor och fattigdom. Detta behövs akut nu, i hela Europa. Vi är övertygade om att vi kan göra det igen.

AYA ZEMZEM MOHAMMED, BÖRJE BERGFELDT
BÅDA SITTER I STYRELSEN FÖR HJÄRTA – SOCIALDEMOKRATER FÖR TRO OCH SOLIDARITET I STOCKHOLM.

Årsmötet på alla hjärtans dag

Vi har haft årsmöte!

Vi samtalade om våldsbejakande extremism, med författaren Anton Alsander inbjuden. Vi beslutade att fortsätta tillämpa lustprincipen och stötta varandra och göra det var och en har lust med. Vi välkomnade också Hjärta länet.

Styrelse för verksamhetsåret 2017-2018

Börje Bergdfeldt (ordf) borje.bergfeldt@ibnrushd.se
Anna Ardin (vice ordf) anna@ardin.se
Ludvig Fahlvik
(kassör) ludvig.fahlvik@yahoo.se
Aya Mohammed aya.mohammed@muslimerforfred.se
Jon Bergeå jonbergea@gmail.com
Sara Gunnerud sara.gunnerud@gmail.com
Monica Pourshahidi monica@trosolidaritet.se
Daniel Stintzing (Hjärta Sydöstra Stockholm) ordbilda@gmail.com
Ruben Wågman (ordf Hjärta Länet) ruben.wagman@hotmail.com
Marie Wildhammar Okker (Hjärta länet) marie.wildhammar.okker@telia.com
Sara Kukka-Salam (Hjärta länet) sara.kukka-salam@hotmail.com
Inger Lundberg (Hjärta länet)

Valberedning
Olea Huuska
(sammankallande) olea_huuska@hotmail.com
Sara Elofsson sara.mj.elofsson@gmail.com eller 073 642 42 13

Revisorer
Hans-Olof Johansson
 hoj4803@gmail.com eller 070-2739773
Yasmin Hussein y.hussein.1945@gmail.com  (ersättare)

Hjärta Sydöstra Stockholm
Bor du i Farsta, Skarpnäck, Bagis eller någon annanstans i sydöstra Stockholm? Då kanske du vill vara med i Hjärta Sydöst?
Daniel Stintzing (kontaktperson) ordbilda@gmail.com 

Hjärta Länet
Bor du i någon annan kommun än Stockholms stad i Storstockholm Då kanske du vill vara med i Hjärta Länet?
Ruben Wågman (ordf) ruben.wagman@hotmail.com

De tre Hjärtaföreningarna samordnar sina styrelsemöten, och representeras gemensamt av Börje Bergfeldt och de övriga i styrelsen.

Hör hemskt gärna av dig med idéer och förslag på saker du skulle vilja göra inom Hjärta, vi tillämpar ”lustprincipen” och har i vår verksamhetsplan att vi ska stötta och uppmuntra varandra i att göra det var och en brinner för.

Jämlikhet – både mål och medel

ojamlikhet-skadarAv Hans Olof Johansson, medlem i Hjärta

Jämlikhet är ett mål i sig. Det är ett mål i sig att fördela samhällets vinster. Att samverka skapar ett mervärde som vi som enskilda individer inte hade kunnat skapa. Men jämlikhet är också ett medel för individen att utifrån ett samhälle med lika förutsättningar välja sin framtid och forma sin vardag på det sätt som passar de egna förutsättningarna och önskningarna bäst. Jämlikhet är motsatsen till det hierarkiska samhälle som är det borgerliga idealet.

1981 var Sverige som mest jämlikt. Det som mäts då är ekonomiska tillgångars fördelning i befolkningen. Den s.k. GINI-koefficienten graderas från 0 till 1 och där 0 innebär att löner och förmögenheter tillsammans är absolut jämnt fördelade i befolkningen. 1 innebär att 1 person har ett samhälles alla ekonomiska tillgångar.

Eftersom det som mäts är pengar så är det bara fullt ut användbart för att mäta just hur tillgången på pengar fördelar sig. Men om vi tittar på andra jämförelseobjekt som exempelvis livslängd, utbildning och hälsa så kan vi konstatera samband med andra förhållanden. Och detta är oerhört centralt – jämlikhet är inte bara ett mål i sig, jämlikhet ger också en lång rad andra effekter.

Sedan 1981 har utvecklingen i Sverige blivit att skillnaderna i ekonomiska resurser har ökat. Nio tiondelar av befolkningen har fått ökad ekonomisk standard medan den sista tiondelen med de lägsta ekonomiska tillgångarna står kvar på samma nivå som tidigare. De är pensionärer med de lägsta pensionerna, långtidssjukskrivna och arbetslösa. Det kan tyckas rimligt, om så många fått det bättre och några få inte fått det sämre. Men det faktum att jämlikheten minskar ger en lång rad negativa effekter. Ökad ekonomisk standard är nämligen inte lika viktigt som upplevelsen att ha samma förutsättningar som alla andra. Och fördelarna med jämlikhet går inte att mäta bara för individen, utan för alla i ett samhälle, för faktorer som minskad brottslighet och smittspridning eller ökad tillit.

Och i Sverige har ojämlikheten ökat dramatiskt. De ärvda förmögenheterna har fått en allt större betydelse för att den tiondel som har mest resurser dragit ifrån. Under de drygt 36 åren sedan 1981 har Sverige genomgått olika kriser, fastighetsbubbla, bankkris och ökad arbetslöshet. Villkoren för förmögenhetsfördelningen har i grunden förändrats. Förmögenhets- och gåvoskatten har avskaffats, likaså fastighetsskatten. Ett antal jobbskatteavdrag har införts som innebär att lön och uppskjuten lön, dvs pension, beskattas olika. Ersättningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar betraktas som bidrag och inte som något som betalats med avdrag på löneutrymmet vid löneförhandlingar på arbetsmarknaden.

Om vi tittar historiskt på det som på borgerligt håll skälls för bidrag så var det gemensamma kassor som betalades med skattade medel av de arbetande.

Begravnings-, sjuk- och arbetslöshetskassor var från staten självständiga föreningar som förvaltades av fackföreningarna. Med stigande välstånd i samhället blev det önskvärt att de olika separata försäkringslösningarna byggdes in i ett system som omfattade alla och gav en social trygghet. Längst har den utvecklingen gått när det gäller sjukförsäkringen och det paradoxala är att de borgerliga är ivriga förespråkare av att även arbetslöshetsförsäkringen ska omvandlas från fackligt organiserade kassor till ett system under statlig kontroll.

På så sätt kan sambandet mellan de medel som avsätts vid löneförhandlingar och som sedan betalas ut som försäkringsersättningar göras diskutabelt. De borgerliga hävdar naturligtvis att det handlar om rättvisa men med historien i beaktande och deras ideologiska grundsyn så skymtar bockfoten fram i deras agerande. Det är oroväckande. Vi behöver mer jämlikhet och tillit för att bygga ett starkt samhälle, inte mindre.

Muslim och socialist?!

Många inom vänstern är kritiska till religion i allmänhet och islam i synnerhet. 

Samtidigt som exempelvis de demokratiska revolutionerna under den arabiska våren både startats och drivits av troende muslimer och undersökningar visat att muslimer i Sverige länge varit de rödas överlägset trognaste väljare. 

På socialistiskt forum arrangerar hjärta ett samtal om tro och politik, med troende muslimer som också är demokrater, socialister, feminister och politiskt progressiva. Hur går det ihop?

Vi återkommer med tid när det är spikat. Vi kommer också att finnas med en monter, som ni gärna får komma och hälsa på i!

Medlemsmöte – vad gör vi nu?

Möte med bland andra Erik Arroy-Thiam och Lawen Redar om varför det är läge att engagera sig i socialdemokraterna nu – när de för som sämst politik i flera av våra hjärtefrågor.

Temat är: ”vad gör vi nu”. Rent bokstavligt alltså! I tider när flera av oss blivit besvikna på både regeringen och vårt eget parti gäller det att hålla engagemanget för en bättre värld brinnande.

Därför har vi bjudit in två eldsjälar, socialdemokrater som står Hjärta nära och som noga tänkt igenom hur socialdemokraterna är en bra plattform för vår politiska vilja (trots allt) och varför såna som vi just nu är viktigare än på länge. 

Du behöver också komma för att vi ska kunna prata igenom det här!
När? 1 sep kl 18

Var? Sveavägen 68

Kan migration ställas mot bistånd?

En bild på panelen vid seminariet den 25 maj,

Magnus Walan, Diakonia, Kristina Ljungros, RFSU, Sara Lindblom, Rädda Barnen, Joe Frans, STS, Anders Österberg, (S), frågas ut av Ruben Wågman, Hjärta.

Den 25 maj ordnade Hjärta ett seminarium på temat Kan migration ställas mot bistånd?

Deltog gjorde representanter för Diakonia, RFSU, Rädda Barnen, STS och Socialdemokraternas riksdagsgrupp.

Efter det stora flyktingmottagandet i höstas har avräkningar från biståndsbudgeten blivit ett sätt att finansiera kostnaderna för mottagandet.

Under seminariet framfördes att det inneburit att många biståndsprojekt måst avbrytas. Det är i många fall långsiktiga satsningar som nu fått  avbrytas. När det gäller familjeplanering, preventivmedelsrådgivning och verksamheter som riktar sig till kvinnor är Sveriges bistånd många gånger den enda finansieringen. De projekten riskerar nu att kraftigt minskas och i vissa fall helt ställas in.

Joe Frans från STS förbundsstyrelse framförde att vårt land har resurser att bekosta både biståndet och flyktingmottagandet, vi har råd att vara trogna våra ideal om solidaritet och humanism. Anders Österberg från s-riksdagsgruppen lyfte förhållandet att skattesystemet efter alliansens skattesänkningar under deras åtta år i regeringsställning urholkats med resultat de gemensamma resurserna saknas även om det finns gott om pengar i samhället som helhet.

Avräkningarna från biståndsbudgeten har varit ett lätt sätt att få fram medel till flyktingmottagandet men Sveriges exempel riskerar att ha en signaleffekt gentemot andra givarländer. Sverige har varit och är ett föregångsland när det gäller biståndspolitik. I diskussionerna om bistånd kan och har Sveriges avräkningar där medel som avsetts för biståndsprojekt i utvecklingsländerna nu används för att täcka kostnader i Sverige bli argument för andra givarländer att själva avräkna biståndsmedel för inhemska kostnader. Signaleffekten av avräkningarna kan inte överskattas.

Att återställa 1 % målet för biståndet är en prioriterad uppgift för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och ska inte ställas i motsättning mot en generös migrationspolitik. Den senaste utvecklingen som även socialdemokraterna bidragit till har dock inneburit åtstramningar både vad gäller biståndspolitiken och flyktingmottagandet. Det är alltid frestande att välja den lätta vägen men eftertanken borde säga attminskade kostnader idag riskerar att leda till större kostnader framöver. Sedan är det en sanning som tål att upprepas att snålheten kan bedra visheten.

Hjärta är en socialdemokratisk förening inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet som bl.a. prioriterar sociala och internationella frågor.

Hans Olof Johansson
Medlem, fd ordf, i Hjärta – Troende Socialdemokrater i Stockholm

Årsmöte idag!

  
Välkommen till Hjärta – Troende Socialdemokrater i Stockholms årsmöte! 
Eftermiddagen inleds med att författaren Björn Elmbrant föreläser kl 14.00 om sin superaktuella bok ”Innan mörkret faller: ska 30-talet hinna i kapp oss?” där han jämför hur Socialdemokraterna i Sverige respektive Tyskland agerade under 1930-talet. 
Därefter leder han en diskussion på temat om vi som parti är beredda att lära av hur tidigare socialdemokratiska partier agerat i historien, i en tid då den fascistiska rörelsen växer sig allt starkare i Sverige.
Kl 15.30 inleds Hjärtas årsmöte. Också dit är alla intresserade inbjudna! 
Var: Sveavägen 68
Välkomna! 
Bästa hälsningar,
Styrelsen Hjärta 
————————-

Mer om boken:
Tysklands väg mot nazismen var inte oundviklig, utan konsekvensen av en rad vägval den tidens tyska politiker ställdes inför. Den tyska demokratin havererade efter att den konservative presidenten utnämnde Adolf Hitler till rikskansler i ett misslyckat försök att neutralisera nazistpartiet, samtidigt som de tyska socialdemokraterna stod handfallna inför arbetslösheten. I Sverige drev socialdemokraterna vid samma tid igenom en krispolitik som lade grunden för folkhemmet, och demokratin räddades med ett nödrop.
Innan mörkret faller är ett historiskt reportage om åren i 1930-talets början då både Tysklands och Sveriges framtid avgjordes. Det är framför allt en närstudie i två socialdemokratiska partiers agerande det tyska och det svenska och en analys av vilken avgörande betydelse den ekonomiska politiken hade, och vilken central roll ekonomerna spelar för demokratins välmående.
Kampen mot fascismen vinner vi genom att bygga fungerande alternativ och formulera ett demokratiskt självförsvar för vår tid. Är vi beredda att verkligen lära av historien?
Anmäl dig gärna på Facebook.

Vänstern måste ha  svar på migrationsfrågorna

 
Vi socialister är förmätna nog att vilja något därför att idén är viljans drivkraft, och vi är djärva nog att önska förändringen därför att förändringen kan göra utopier till verklighet.” — Olof Palme

På socialistiskt forum nu på lördag den 28/11 arrangerar vi i hjärta ett seminarium på temat ”Solidaritet stärker samhället —hur gör vi Sverige till en fristad för de medmänniskor som flyr hit?

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. 2014 växte antalet väpnade konflikter med omfattande humanitärt lidande som följd.” ”Komplexa och utdragna väpnade konflikter kommer att fortsätta vara en utmaning de kommande åren. Antalet människor på flykt ökar och många utsätter sig for stora risker när de försöker ta sig i säkerhet. I Europa och Sverige ökar antalet asylsökande och många som kommer är traumatiserade av krig eller tortyr. I denna tid när vi behöver hitta gemensamma lösningar breder istället populismen ut sig. Socialdemokraterna vacklar och vänstern reagerar allt för ofta istället för att agera. Det vi behöver är kraftfulla frihetliga politiska vänsteralternativ och visioner.

Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm står fast övertygade om att vänsterns svar i det korta perspektivet bör handla om hur vi räddar liv. Räddar liv genom att på alla sätt mobilisera alla goda krafter i samhället. Svaret att vi inte klarar det får inte finnas, det handlar om människoliv, självklart ska det gå! 

Vänsterns svar i det längre perspektivet bör handla om hur vi fördelar om resurserna i samhället så att vi klarar av ett riktigt bra mottagande och integration under en lång tid utan att försämra för andra grupper. Vi saknar inte resurser men det är en utmaning att få dem dit de bäst behövs. Den för oss självklara utgångspunkten är att invandring är bra för Sverige.

Vi tror också att det finns mycket att lära av historien.

I detta seminarium vill vi ge utrymme för en diskussion om vad vänsterns svar på denna utmaning bör vara i det långa perspektivet.
Därför har vi bjudit in tre mycket kunniga personer på ämnet, en expert i Louise Dane och två visionära vänsterpolitiker i Ali Esbati och Ulf Bjereld och bett dem svara på frågorna:

Hur kan vi säkerställa en fristad där människorna som kommer kan bygga ett liv för sig och sin familj i fred och utveckling? Vad kan vi väcka från socialistiska rörelser i historien för att möta denna utmaning? Hur har Sveriges tidigare socialdemokratiska regeringar agerat? Hur har tidigare politiker hämtat kraft från folkrörelser och hur kan de göra det idag? Hur kan vi se till att så få människor som möjligt dör på vägen till Europa? Vilka effekter har de tillfälliga uppehållstillstånden, gränskontrollerna och den tilltagande islamofobin och rasismen på Sveriges långsiktiga förmåga att hantera denna utmaning? I debatten utmålas denna utmaning som ett hot mot välfärdssystemet, hur ser våra tre gäster på det?

Seminariet är upplagt så att de inleder med varsitt kort anförande och därefter följer en dialog mellan alla tre med Olea Huuska som moderator. Slutligen så har vi frågor från publiken och en summering av de viktigaste åtgärderna.

För en gemensam förståelse för en del av bakgrunden till flyktingsituationen just nu börjar seminariet med den 6 minuter långa filmen ”The European Refugee Crisis and Syria Explained”. 

Tid och plats: Lördagen den 28 november klockan 11, Socialistiskt forum, i Zeta-salen på ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm


Medverkande
: Louise Dane, doktorand i offentlig rätt på Stockholms universitet

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet samt förbundsordförande Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

Ali Esbati, riksdagsledamot, Vänsterpartiet

Moderator: Olea Huuska

Anmäl dig gärna på Facebook!